Hem FAQ - Kategorier Information Hur i h...ete mäter jag då?
Hur i h...ete mäter jag då?
Skrivet av HPB   
2017-11-25 14:15

Hur i h...vete mäter jag då?

Olika produkter mäts på olika sätt och betecknas därefter. Beroende på kunskap inom olika områden så är det inte alltid så lätt. Nedan försöker vi gå igenom de vanligaste måtten man utgår ifrån.
Slang mäts invändigt, rör utgår från invändiga måttet medan polyuretanrör (kallas ibland PEM-slang och inte PEM-rör) som då mäts utvändigt.

Tanken är att rätt mätt, ger mindre fel.
Är man ändå osäker, så mät allt. Så tar man/vi ut det mått man egentligen behöver.
Det mesta är egentligen logiskt, men störs ibland av äldre tankar och måttsättningar.
Så försök inte översätta rördimensioner till tumsmått/tumsdimensioner, för det blir oftast mer fel än rätt.

 

Skruv/infästning

Att mäta en skruvs längd är egentligen inte så svårt. Tänk bara på vad som aktivt kan användas/skruvas i så blir det enklare.
Beroende på typ så finns dessa med spår, med krysspår, med insex (sexkantig invändig) och senaste typen torx (sexkantig invändig stjärna). Sedan finns det alltid flera specialtyper.
Skruv mäts i millimeter. För tumskruv har måtten inch-mått, men går bra att mäta i mm - lätt att översätta.

Försänkt skruv:
Skruv med försänkt skalle (konisk undertill) som försänks ner i materialet blir ju helt aktiv i sin längd. Mät hela skruven.

Kullrig skruv:
Oberoende om skallen är rund, sexkantig etc. så mäter man upp till under skallen. Dvs den aktiva längden ned i materialet. Man mäter alltså inte det som sticker upp, själva skallen.

Kullerförsänkt skruv:
Kan kännas lite knepigare att mäta. Men om du återigen tänker på aktiv längd, så ser du var försäkningen övergår till att bli kullrig på ovansidan, det är den punkten man äter till. Så svårare än så var det inte.

Stoppskruvar/expandrar etc:
I princip, allt utan skalle, mät totallängd.


Med försänkning - mät totallängd.
Med skalle - mät upp till skallen.
Med olika avgränsningar, ex styrbult, stoppskruv med tapp osv. - mät de olika delarna.

 

Virke

Helt enkelt mät måtten i mm.
Välj helst ohyvlat/sågat virke utomhus om du vill att färgen skall sitta (och materialet skall se levandes ut).

Virke utgår i grund från äldre tumsdimensioner. Ofta hör man ex "1tum4 hyvlat" (1x4"), och om man mäter så är den inte 25,4x102mm. Det beror på att man utgår från ohyvlat, när det sedan hyvlas försvinner ju lite material. En 1x4" (25x100mm) blir 22x95 när den hylats. Med tiden har dimensionerna ändrats lite, blivit mer och mer millimeteranpassade. Så mät i mm och notera hyvlat/ohyvlat.

Ett äldre hus har oftast någon mm tjockare virke än dagens mått, man får helt enkelt såga/hyvla om en större dimension för att återskapa de äldre måtten.
För att krångla till det ytterliggare så var vår äldre svenska tum 24,74 (kallades verktum) och inte som dagens 25,4 (US-tum). Detta gjorde att det skiljde över 1 tum på en meter.

 

Stångmaterial - stål/järn

I princip allt stångmaterial mäts som det är - utvändigt i mm.

Rundstång, plattstång etc:
Mät måttet/måtten, bredd och tjocklek. Ex. plattstång 25x4.

Vinkelstång, T-profiler, I-profiiler etc:
Mät de två olika höjderna, samt tjockleken på materialet, höjd, bredd och tjocklek (tre mått eller flera). Ex Vinkelstång 50x50x5.

Runda rör, fyrkantsrör:
Utvändiga måtten, samt tjockleken på materialet. Är ett fyrkantsrör oliksidigt blir det 3 mått. Ex. 30x20x2

Ämnesrör:
Ämnesrör har tjockare gods. Anges och mäts med ytter- och innermått i mm.

 

VVS

Inom VVS sidan finns det mängder med olika typer av rör och slangar. Visst är det rörigt, men egentligen inte så svårt. Grundprincip är att slang mäts invändigt och rör utvändigt (förutom järnrör). Mät i mm, men inner- yttermått?

Järnrör/rostfria vvs-rör:
Järnrör galvade och svarta (obehandlat eller målat). Dessa är i princip de svåraste att mäta. Tumsmåtten man använder utgår i grund från rörets innerdiameter. Get går bra att mäta rörets usidan, bara vi vet vilket mått du mätt. Ex. mäter du ett rör ca 26-27mm så är det inte 1" (25.4) utan ett 3/4-rör. Se se tabell så får du fram dimensionen. Endast tums-dimensionen anges, men översätts till en avjämnad mm version (ex 3/4 anges som R20). Se vår seprata lista för en enkel översättning.

Kopparrör:
Mät måttet utvändigt. I vissa specialfall kan man även mäta tjockleken på materialet. Yttermått och godstjocklek burkar anges.

Gjutjärnsrör:
Äldre avloppsrör i gjutjärn. I princp mäts alla äldre standarder med det invändiga måttet i tum. Utvändigt fungerar bättre idag, så mät utvändigt eller båda. Man mäter inte muffen (muffens invändiga mått är ungefär rörets yttermått). Tumsmåttet brukar anges.
Moderna versionen av dessa mäts utvändigt, de har klammer och inte muffar. Yttermått och godstjocklek anges.

Cementrör/Betongrör:
Det normala måttet är det invändiga måttet (förr i tum, igag i mm). Godset är tjockt och det är lätt att lura till sig så det blir fel dimension. Mät helst båda. Man mäter inte muffen (muffens invändiga mått är ungefär rörets yttermått). Innermått anges.

 

Olika rör i "plast" (mängder av olika typer):

Normal mäter man yttermått, samt i flera fall godstjocklek.

Avloppsrör, markavloppsrör, vattenlåsrör:
Mät utvändigt mått. Yttermått anges.
Övergångsdelar finns oftast fårn äldre till nytt.

PEM, PEH, PEL-rör samt olika PEX-rör etc:
Polyuretanmaterial i olika former. PEM-rör (PEX-slang,), PEH, PEL osv. PEX-rör (PEX-slang). Det finns en uppsjö av lika polyetenslangar och en massa olika beteckningar. Färgen och färgränder och typmarkeringar berättar typen av slang. Mät utvändigt mått och godstjocklek och notera färg och märkning. Förkortningar, yttermått och godstjocklek anges.

Det finns även äldre s.k. PEM-rörs dimensioner, så se till att mäta och inte gissa. Övergångar finns, men passa hellre på att byta ut dessa helt.

Pneumatikrör/tryckluftsrör:

Återigen inte en slang utan ett mjukt böjligt rör. Dessa är normalt mindre än de man använder till vatten. Finns i flera olika material och färger. Mäts utvändigt.
Röret/slangen anges med både inner och yttermått, då innermåttet kan skilja på grund av materialet.

Slang, vattenslang, oljeslang, sugslang etc:
Vanliga slangar i olika utföranden, material etc. All slang mäts i princip invändigt.
Tänk på att PEM-slang inte är en slang, utan ett rör. Specialfall kan mätas på andra sätt, men oftast då med både inner och yttemått.

Avloppsbrunnar/spygatter/klacksilar/däckslar etc.
Helt enkelt en jätteröra. Plastbrunnar idag utgår oftast från silens yttermått. Ex. en 150 avloppsbrunn, så är silen 150mm.

Men äldre gjutna brunnar etc. utgår från helt andra mått i beteckningarna. Mycket beroende på var de skall placeras, ex. klacksil i ett cementrör. Här finns mycket att önska. Helst att man även angav yttermåtten i mm på en sil. Tyvärr är detta område ibland krångligt även för oss. Mätt yttermått på alla delar, och gärna innermått där det behövs.

 

Tramsmission - Kedjor/ Kilremmar/Kuggremmar etc:

Transmissionskedjor, cykelkedjor (MC-kedjor):
Man mäter delningen mellan siften/kättingparten - dessa är oftast standardiserade i tumsmått.
Men det räcker inte, man måste även mäta rullen samt innermåttet på kedjan.
Det finns även heavy duty kedjor, så att mäta den inre delens yttermått är aldrig fel.

Kedjor finns även med flera i bredd, dessa kallas duplex (2) triplex (3) osv. En enkel kallas simplex.

Kedjehjul:
Kedjehjul skiljer sig från kilremshjul då man räknar antalet kuggar (betecknas Z), men man måste också veta vilken typ av kedja det är.
Kedjehjul finns med och utan nav, olika placeringar av kugarna i förhållande till navet. Flera kuggjhul i bredd, både för ex dubplex, men även separerade för två enkla kedjor,
Bäst är en enkel ritning/skiss.

Kilremmar:
Det finns en massa olika standarder och till olika applikationer (ex en gräsklipparrem har inte samma mått och är inte byggd som en vanlig transmissionsrem).
Bäst är att ta beteckningen på remmen. Men om det är en originalrem till något kan de ibland ha andra beteckningar.
Då är det bäst är att mäta bredden och längden på remmen. Är remmen sliten, mät innermåttet i topkant på remhjulet.
Längden skiljer sig stort om man mätter det invändiga måttet mot yttermått. Vissa standarder anger innermått, vissa delningsmått (beräkningsmåttet vid varvtalsberäkning).
Det finns även specialremmar som flera i antal i sida och som två på varandra, betecknas oftast som ex. AA eller BB.
Summa sumarum: Ibland är det lätt, ibland inte.

Kilremshjul:
Beteckningen på kilremshjul är inte yttermåttet man mäter, utan det är ett delingsmått (beräkningsmåttet vid varvtalsberäkning). Måter man yttermått så brukar man kunna dra av 5-8mm och jämna till det så finner man oftast rätt skiva.

Kuggremmar:
Bredden och antalet kuggar behövs, men det räcker inte. Enklast är en riktig beteckning på remmen och bredden.
Det finns både olika delningar (stora som små) på kuggremmar och det finns olika typer. Det kan fort bli fel om man inte har beteckningen.

Rippenband/poly-v:
Det är inte kuggar utan rillor på andra hållet.
Beteckning och antalet ribbor kan räcka. Annars är det längden + delningstypen som gäller. Sedan ger antalet ribbor i princip rätt bredd.
Oftast är beteckningen inte en standardbeteckning. Remmar med små ribbor, ex. till torktumlare får man ändå ta som reservdel.

 

 

 

 

Senast uppdaterad 2017-11-27 08:09
 
Annons
Copyright © 2017 HPB. Alla rättigheter reserverade.
Joomla! är en fri programvara publicerad under GNU/GPL Licens.